Svamp växer i två varianter, antingen som jäst eller som mögel. Jäst är då varje cell är en egen individ. Mögel däremot är en stor mängd svampceller som bildar en tråd vilka kallas hyf. Flera sådana hyfer bildar sedan ett nätverk som kallas mycel. Dessa kan växa invasivt och etablerar sig väl i porösa material, så som betong och trä.

Mögel tycker om att växa där det finns fukt, så oftast har man inte bara problem med mögelangrepp utan även med fuktskador när man börjar utreda om det är dags för mögelsanering. Mögel trivs att växa på organiska material, så som trä, jord och smuts i till exempel badrum. Gamla matrester har nog alla någon varit med om att hitta, övertäckt med ett ludet lager mögel – det är det lätt att slänga, men vad gör man om det är innanför den kaklade badrumsväggen?

Mögel går också hand i hand med dålig lukt – mögeldoften är en speciell lukt som man känner igen när man en gång känt det. Lättast kan man beskriva den som att det luktar gammalt och unket. När man känner mögellukt så är det ofta redan ett manifesterat mögelangrepp som man har att göra med. Speciellt i sitt eget hus är det svårt att känna små doftförändringar – efter några minuter i ett mögeldoftande hus har näsan vant sig.

För att utreda exakt var man har mögel kan man ta hjälp av en mögeltekniker som har en specialtränad mögelhund. Dessa hundar har lärt sig markera mot var mögeldoften är som starkast och krafsar då på väggen. Det kan vara en bra idé om man misstänker att det finns mögel och inte är säker på var.

Vid mindre angrepp på släta, oorganiska ytor, så som kakel är det lättare att bli av med möglet. Svampar kan inte växa på rent kakel, utan kräver smuts, så som tvålrester och hudavlagringar som förekommer i alla badrum. Man behöver inte mycket material för att bekämpa möglet på sådana ytor – vanligt diskmedel att skrubba med, och avsluta med ättika eller vittvinsvinäger för att inte få tillbaka möglet på ett tag.

Kom ihåg att det alltid finns en anledning till varför möglet växer, och det stavas i nästan alla fall fukt. Det är viktigt att kontrollera ventilation och inte låta fukt bli stående.

Vid lite mer omfattande angrepp kan man välja att använda fogging. Det är en apparat som hettar upp mögeldödande medel varpå det förångas och släpps ut i utrymmet. De små dropparna kan då tränga in på svåråtkomliga platser. Foggingmaskin uppföljs gärna med avfuktare och det finns ett flertal firmor runt om i landet som sysslar med detta.

I riktigt svårt angripna hus finns inget att göra än att byta ut det angripna materialet. Det kan vara mycket omfattande och dyrt. Är angreppet så allvarligt att man inte kan bo eller vistas i huset innan det åtgärdas så kan man ansöka om statlig ekonomisk hjälp. Det positiva med att sanera mögel på detta sätt är att man helt blir av med svampen samt dess sporer och mykotoxiner.

Mögel ska man aldrig tolerera i sitt hus, då det kan bli farligt för de som bor där. Hur kraftigt mögel påverkar människor är olika, bland annat är vanliga symptom vid mögelangrepp snuva, hosta, nysningar, upprepade infektioner, irriterad hud, eksem, huvudvärk, yrsel och onormal trötthet. Ofta lider flera personer i huset samtidigt av liknande symptom.

För att mögel och annan mikrobiell påväxt ska tillväxa är det viktigt att det finns några gynnsamma faktorer. Den viktigaste är fukt. Ju fuktigare desto snabbare växer sig möglet stort. Andra viktiga saker är föda, vilket i stort sett innebär något organiskt och kan vara allt från träplankor till en halväten pizza.

För att svampar ska växa snabbt behöver det vara en behaglig temperatur, vilket för de flesta mögel är någonstans strax över normal rumstemperatur, det vill säga mellan 20-25 grader. Och så behöver möglet tid på sig att växa. Ju gynnsammare de tre övriga faktorerna – fukt, föda och temperatur – är, desto kortare tid tar det för möglet att växa.

Man kan känna igen mögel på lite olika sätt, bland annat är det ganska vanligt att möglet ger ifrån sig en dålig lukt, att det kanske växer delvis synligt och att man börjar få något eller några av ovan nämnda symptom. Det är inte alltid lätt att härleda upprepade förkylningar till mögel, heller är det inte alla gånger lätt att känna lukten av mögel, speciellt inte i ett utrymme där man vistas mycket, så som sitt hem.

Det är viktigt att man tar reda på exakt hur stora delar av huset som har blivit angripet, vilka material det rör sig om och så vidare. Det har att göra med hur stor sanering huset måste genomgå. Ofta blir fasaden mögelangripen till följd av fukt, väder och vind. Det är viktigt att man håller huset rent, även på utsidan.

Att tvätta fasaden kan kort hjälpa om den har blivit angripen av mögel och alger. Oftast kommer dock svamp och alger tillbaka efter ett år eller så. Tyvärr spelar det ingen större roll vilket preparat man använder. Tester visar att det fungerar lika bra med helt vanligt handdiskmedel som med dyra mögeltvättmedel.

En bra sak att tänka på om man har fått mögelväxt på fasaden är att tvätta grundligt med valt rengöringsmedel, låta torka och sedan måla med en bra färg. Detta verkar skydda huset långt mycket bättre än att bara tvätta med mögeltvätt och därefter inte måla om. Det är dock viktigt att man väljer en bra färg.

När man tittar på mögeltvättmedel ska man tänka sig för både en och två gånger – se till så att tvättmedlet är miljövänligt. Har man påväxt i sitt badrum, på kakel och i kakelfogare, kan det vara lockande att använda sig av klorin. Det är inte bara dåligt för miljön, klorin fungerar inte speciellt bra som mögeldödande medel. Istället kan man använda en blandning av vatten och antingen bikarbonat eller vittvinsvinäger.

Det finns docke ett medel som slår det mesta och det är Fulstopp.

Mögel bildar nätverk som kallas mycel, i vilket det växer långa trådar – hyfer. Längs med dessa trådar kan möglet transportera näringsämnen och vatten. Uppbyggnaden gör så att mögelsvampen kan växa sig mycket stor och kan även tränga in i porösa material så som trä och betong. Det är alltså ofta bara en liten del som syns.

Mögel som inte bildas giftiga gaser används vid framställning av till exempel ostar. Från mögelsvampen Penicillium kommer även penicillin, vilket är revolutionerande inom medicin och vårt främsta vapen mot bakteriella infektioner. Alltså är inte allt mögel alltid av ondo. Penicillium kan dock även ge allergi och astma om det får växa till sig i ett hus.

Vissa grupper av mögel, så som svartmögel, är fruktade ur hälsosynvinkel då de kan ge upphov till allvarliga svampinfektioner, till exempel Aspergillus som kan ge aspergillosis. Aspergillosis är en fruktad sjukdom speciellt för människor med nedsatt immunförsvar och kan leda till döden.

Vanliga symotom som man kan utveckla om man vistas i mögelangripna hus är astma, allergi, hosta, nästäppa, hudirritation, upprepade förkylningar, onormal trötthet, mag- och tarmproblem med mera. Det är alltså ganska vaga symptom som inte alltid för tankarna till mögel. Om man upplever symptom som ovan nämnda är en bra idé att höra med andra som bor eller vistas mycket i samma hus om de upplever liknande saker.

Man ska aldrig tolerera att bo eller vistas (arbete, skola, dagis och så vidare) i en byggnad som är mögelangripen. Det ska utföras mögelsanering. Man kan sanera på olika sätt, och det är omdiskuterat vilka som är bäst.

Om mögelangreppet är litet och på oorganisk slät yta, så som kakel i badrum, kan man tvätta med vinäger (vittvins-) eller bikarbonat utspätt i vatten för att döda möglet, hellre än att använda klorin, som förvisso fungerar på dessa ytor, mer är mycket giftigt.

Om det rör sig om porösa material är risken för motsatt effekt stor om man använder klorin eftersom det ofta är utspätt med vatten och inte kan tränga ner och döda allt mögel. Det är troligt att mögelsvampen snart blommar upp igen efter en sådan behandling och det enda man har åstadkommit är att hälla ut lite gift.

Ett bättre val än Klorin är Fulstopp. Det fotrsätter verka framåt i tiden.

Om möglet finns på mer porösa ytor, så som betong i till exempel källare, är det bättre att använda sig av foggingmetod eller fotokatalytiska luftrenare. Vid fogging hettas saneringsmedlet upp så att det förångas till små droppar. Dessa droppar kan sedan lättare tränga in i porösa material och in i svåråtkomliga utrymmen och där döda möglet.

Är mögelangreppet så svårt att man inte kan bo kvar i huset förrän det har skett sanering kan man få ekonomiskt stöd från staten. Vid så allvarliga fall av mögel och annan mikrobiell påväxt räcker det ofta inte med avfuktare och mögeldödande medel utan man måste ta bort allt det angripna materialet. Det är ett omständigt och dyrt projekt, men också det enda som inte bara tar bort mögelsvampen utan även sporer och mykotoxiner.

Mögel tycker om fukt och kan växa till sig ganska fort i ett fuktigt, dåligt ventilerat hus. Platser där det är vanligt med mögel är bland annat källare, badrum och vindsutrymmen. Gemensamt för dessa tre olika utrymmen är att de ofta är utsatta för fukt. Källare som blivit renoverade har ofta blivit tilläggsisolerade lite för bra, varpå den tidigare luftgenomströmningen som var en följd av dålig isolering uteblir och fukten kan stanna.

I nyare hus är vindarna ofta små och dåligt ventilerade, vilket direkt blir en orsak till att fukten stannar. Badrum utsätts dagligen för fukt i och med att man duschar och badar. Mögel växer till bättre på organiskt material, men kan även växa på oorganiskt material, så som kakel och betong, helst om det är belagt med smuts och jord.

Mögel avger mögelsporer, mykotoxiner och gaser. Det är gaserna som ger dålig lukt. Mögelsporer och mykotoxiner kan orsaka allergier och irriterade luftvägar, men även allvarligare symptom. Därför ska mögel inte accepteras i hus och byggnader där det vistas människor.

Om man misstänker att man har mögel i huset kan man ta hjälp av en mögeltekniker med en så kallad mögelhund. Dessa hundar är specialtränade för att reagera på de gaser som mögel ger ifrån sig och man kan på så sätt ringa in var möglet växer och hur allvarligt mögelangreppet är.

Oavsett hur stort eller litet mögelangreppet är ska man alltid se över orsaken till varför möglet har kunnat växa till. Ofta rör det sig om dålig dränering och ventilation och om man åtgärdar det i samband med mögelsaneringen så får man ett hållbart skydd.

Mögelsanering går till på olika sätt. Vid ett mindre angrepp på en slät oorganisk yta så som kakel så fungerar det ofta med att använda rengöringsmedel och ättika. Kommer möglet tillbaka kan man använda sig av klorin för att döda svampen. Det är dock inte säkert att man får bort mögelfläckarna; svartmögel ger små svarta prickar vilka kan vara mycket svåra att få bort från fogar och kakel.

Om man har mögel i svåråtkomliga utrymmen så som i inbyggda krypgrunder eller i porösa material kan fogging vara en god idé. Fogging innebär att man med hjälp av en speciell apparat värmer upp ett mögeldödande medel till förångning. Denna ånga tar sig lätt in i varje skrymsle och vrå samt kan tränga in i porösa material och där avdöda möglet.

Dessa två metoder dödar mögelsvampen men tar inte hand om de gaser, mykotoxiner och sporer som möglet avger. För att bli av med dålig lukt kan man använda sig av fogging, fast då med luktneutraliserande medel som hettas upp.

Om man har stora mängder mögel är det bästa sättet att helt enkelt ta bort det skadade materialet och ersätta det med nytt och fräscht, som därefter behandlas med Fulstopp. Detta är ett kostsamt och omständigt arbete, men det mest effektiva eftersom man får bort även svampsporer, mykotoxin och dålig lukt till följd av gaser.

Alltså finns det hopp om att bli av med mögel i hus och byggnader, men man ska tänka till vilken metod av mögelsanering som passar det aktuella angreppet och gärna kombinera det med avfuktning.

Att renovera ett äldre hus för att få ner energiförbrukningen är både bra för miljön och för plånboken, i det långa loppet. Många äldre hus värmdes tidigare upp med oljepanna, som ofta stod i källaren och då gav upphov till extra värme i detta utrymme. Dessutom var dessa hus ofta dåligt isolerade, speciellt när det gällde källare och husgrund, då speciellt om huset har krypgrund.

Denna kombination av uppvärmning och dålig isolering är dyr och inte speciellt klimatsmart, med tanke på all olja som förbrändes utan att energin faktiskt blir till någon nytta. Det finns dock en poäng, även om den kanske snarare är en lyckosam biprodukt än själva grundidén.

Det är att i och med att huset är oisolerat och värms upp från en punkt bildas det ett naturligt luftflöde i huset, det ventilerar alltså ganska effektivt ut fukt som annars skulle stanna kvar i bland annat källaren och där orsaka mögel och annan mikrobiell påväxt.

När man tilläggsisolerar dessa grunder är det lätt att det blir för välgjort och för tätt. Lägg därtill att man byter värmekälla till kanske fjärrvärme, så försvinner värmespillet i källaren. Kvar får man en fuktigare, dåligt ventilerad källare – en perfekt grogrund för mögel.

Mögel känner man igen på en karakteristiskt dålig lukt; det luktar unket och gammalt även om det inte alltid är växer på en synlig plats. Mögel växer helst på organiskt material, alltså till exempel allt från trä till mat. Det kan dock även växa på oorganiska material, så som kakel och betong om det är smutsigt, gärna belagt med jord och damm.

Mögel kan se ut på olika sätt, men vanligt är antingen svarta små prickar vid svartmögel eller en luddig massa som gärna är vit eller grå. Andra färger finns förstås, det beror helt på vilken sort möglet tillhör.

Om man har mögel i källaren kan det spridas även till bodelen. Vissa mögel producerar farliga mykotoxiner vilka kan ge olika symptom om man vistas i samma miljö. Det kan vara allt från irriterade luftvägar till allvarliga sjukdomar. Man har även kommit fram till att mögel kan orsaka trötthet eftersom hosta och andra symptom på irriterade luftvägar kan ge svårigheter att sova.

I källare är ett bra sätt för mögelsanering att använda sig av foggingmetoden. Denna metod går ut på att man med hjälp av en speciell foggingapparat som hettar upp ett mögeldödande medel så att det bildas ånga. Denna ånga har lättare att tränga ner i porösa material, så som betong, men är också bra för att komma åt svårtillgängliga platser.

Foggingmetoden bör kombineras med avfuktning och genomgång av ventilation och dränering av källaren. Detta för att möglet inte ska komma tillbaka. Mögel beror nästan alltid på att ett utrymme är för fuktigt och det gäller således att bli av inte bara med den synliga svampen utan även fukten. Gör man det kommer fukt och mögel i källaren inte återkomma.

Äldre hus, gärna byggda innan sjuttiotalet var inte lika välisolerade som de är nu. De värmdes också ofta upp av oljepanna. Det är en dyr och energislösande metod att värma upp sitt hus på. Många har då valt att ändra värmekälla till andra lösningar som är mer miljövänliga och billiga. Man har också valt att tilläggsisolera.

Här kommer problemet. Ett oisolerat hus som värmts upp från en punkt – en värmepanna, har fått en inbyggt ventilation då luften kommer i rörelse av uppvärmningen. Ofta när man tilläggsisolerar idag gör man det lite för bra. Lägg också till att man har ändrat värmekälla och därmed tagit bort den varma panna som ofta stod i källan och torkade ut denna med värme som läckte ut.

Man får då ett hus som inte har lika god ventilation för luften står mer still. Detta gör att det är lättare för fukt att bli kvar. Mögel gillar fukt, så där man har fukt, där löper man också risk att få mögel. Vanliga sådana platser är badrum, källare och vindar om man ser till själva huset. En annan härlig plats för mögel att växa till på är i en husvagn och eftersom de oftast lämnas helt utan tillsyn under stora och framför allt fuktiga delar av året, får möglet gott om tid att växa sig stort och luddigt.

Mögel husvagn skiljer sig inte nämnvärt från mögel i hus, speciellt inte när det gäller de första metoderna man bör testa för att få bort möglet. En metod, kanske den billigaste och beroende på vart möglet finns, också en effektiv metod, är att tvätta grundligt med rengöringsmedel eller diskmedel och avsluta med ättika.

En något starkare variant på samma tema är att tvätta det mögelangripna området med klorin. Detta är dock inte speciellt miljövänligt, och man bör vara försiktig med klorin i utrymmen som man vistas mycket i. Fulstopp är ett annat preparat, det är överlägset Klorin för det skyddar också framåt i tiden. Dock inte lika länge som Tvärstopp, som troligen skyddar längs av alla preparat.

En annan metod för mögelsanering är den som kallas för fogging.

Fogging innebär att man hettar upp ett mögeldödande medel så att det förångas. Detta görs med hjälp av en speciell apparat, vilken man kan hyra. Ångan gör så att det mögeldådande medlet har lättare att tränga in och komma åt annars svåråtkomna skrymslen och vrår.

Inget av ovan nämnda metoder tar dock bort mögelsporer och mykotoxiner, alltså det som är hälsovådligt med mögel. Det dödar bara av själva mögelsvampen. Det tar också inte bort dålig lukt ordentligt utan man kan vara tvungen att tvätta flera gånger, och det är inte alltid det hjälper. Det finns foggingmetoder även vid sanering av dålig lukt, men då används givetvis andra medel än vid mögelsanering.

Den mest drastiska, och bästa metoden att få bort mögel är att helt enkelt riva ut allt som är angripet och ersätta det med nytt material. Då får man också bort mögelsporer och mykotoxiner.

Vidare är det viktigt att tänka på att huset är bra ventilerat och inte lätt kan angripas av fuktskador. För att mögel i hus ska kunna undvikas är det viktigt att åtgärda saker som dålig ventilation.