Hussvamp

Vad är mikrobiell påväxt och hur blir man av med det?

Mikrobiell påväxt betyder att det växer organismer som man inte ser. Det är alltså ett annat ord för mögel, innan det har börjat synas som hårigt ludd eller svarta prickar över hela väggen. Mögel trivs där det är fuktigt, som till exempel i oisolerade källare och vindar. Mögel älskar också att växa sig stora och luddiga i badrum eller på gamla matrester.

Mögliga matrester är enkelt att ta hand om, det är bara att slänga det, helst i en kompost där det gör nytta. Värre ställt är det om man får mögel och andra mikrobiella påväxter i badrummet. Det är nog ingen som tycker att det är fräscht att ställa sig i duschen, eller ta ett härligt bad om väggarna hotar med att äta upp en och utrymmet stinker av dålig lukt.

Vad ska man då tänka på för att undvika mikrobiell påväxt och spridningen av mögel? Först och främst är det bra att veta var de trivs, vilket redan nämnts, nämligen där det finns gott om fukt. Tyvärr försvinner inte mögel och andra mikroorganismer som genom ett trollslag om man torkar ut utrymmena som är angripna. Det förhindrar däremot att det tillväxer och efterhand kommer det också att gå tillbaka, men det tar tid. Påväxt kan inte växa på positivt laddade ytor, det är en god ide att behandla alla material med Tvärstopp – helst redan i ett nytt hus.

För att bli av med mögel krävs mer eller mindre drastiska åtgärder. Man bör börja med att utröna hur stora delar, och vilka, som är angripna. Ett mögelangripet utrymme luktar ofta, men inte alltid, illa. Lukten kan lättast beskrivas som unken och ofräsch – har man en gång luktat på mögel så kommer man för alltid veta hur den lukten känns. Det kan också finnas synliga fuktskador på väggar, golv, tak och möbler, beroende på omfattningen.

Fuktskador kan te sig på olika sätt; missfärgningar i tapeter och bubblor i mattor är vanliga tecken. Mögel behöver inte alltid synas direkt på ytan. I till exempel ett badrum där man städar noggrant, har en knappt synlig spricka i väggens kakel lett till att fukt kommer in innanför. Mögel tillväxer ordentligt innan man upptäcker det, då genom att det finns en dålig lukt i badrummet.

Hur blir man då av med mikrobiella påväxter, så som mögel? Det mest drastiska och bästa sätet är att ta bort allt som är mögelangripet och ersätta med nytt material, som sedan skyddas med Tvärstopp. Detta kan dock visa sig inte bara svårt, utan kanske rent omöjligt i vissa fall. Då kan man ta till andra metoder, till exempel sanering genom Fulstopp mögeldödande medel som stryks på ytan. Om det är svårt att nå källan till möglet kan man ha nytta av så kallad fogging.

Fogging är en metod där man hettar upp och förångar ett ämne som verkar avdödande på mikrober. Ämnet kommer då att befinna sig i så små droppar att de kan tränga in i skrymslen som annars skulle vara mycket svåra att sanera. Man ska dock undvika att vistas i rummet under tiden fogging sker eftersom ämnena ofta är giftiga.

När man har mögelsanerat och åtgärdat fuktproblemen kommer det bli mycket svårare för mikrober att växa till sig. En ren och torr miljö är det bästa vapnet för att hålla borta mikrobiell påväxt.

Hur fukt påverkar krypgrund

En krypgrund kan lätt påverkas negativt av fukt om den är ogynnsamt placerad eller om den är felkonstruerad. Det är så pass vanligt att man talar om att vartannat hus med krypgrund riskerar att drabbas av fuktskador och mögel. Fukt i krypgrunden kan även ge upphov till dålig lukt från till exempel kemikalier som finns i byggmaterialet.

Krypgrunder är byggda så att det bildas en ficka mellan själva huset och marken. Ofta använder man betong och lättbetong för att bygga grunderna. Denna ficka kan antingen ventilerad eller oventilerad. Fördelen med krypgrund är att man kan bygga den på berg utan att behöva spränga samt att man lätt kan rätta till sättningar genom att höja eller sänka delar av krypgrunden, mer eller mindre genom att sätta in en domkraft under huset.

På sensommaren och tidig höst, när medeltemperatur och luftfuktigheten är som högst, är krypgrunden, likt en jordkällare, svalare än omgivningen. Detta medför att luftfuktigheten kondenseras när den kommer in i krypgrunden, precis som när det bildas dagg under nätterna!

Under vintrarna torkar utrymmet i krypgrunden ut och gör så att den kan stå pall mot ytterligare en sommarsäsong med fuktigare luft. Är vintern inte tillräckligt torr, eller som fallet är i Norrland, torr men väldigt sträng, är sannolikheten stor för att husgrunden inte ska kunna torka ut ordentligt. Risken för mögel och annan påväxt ökar då markant. Därför bör man i förebyggande syfte behandla alla krypgrunder med Tvärstopp, även om man inte har eller har haft problem.

För att bli av med fuktproblem i sin krypgrund kan man gå tillväga på olika sätt. Det första man ska göra är givetvis att sanera för att bli av med mögel och dålig lukt. Därefter är dränering, uppvärmning och uttorkning av yttersta vikt. Ta bort all jord och mull från grundens närhet liksom byggmaterial då det fungerar som fuktreservoar och grogrund för mögel. Ersätt jorden med väldränerande material.

Att värma upp en krypgrund som är oisolerad är dock lite som att elda åt kråkorna, och är faktiskt en av anledningarna till varför äldre hus med krypgrund plötsligt nuförtiden får mögelproblem – det är helt enkelt för dyrt att värma upp en husgrund där värmen sipprar rakt ut. Därför kan man isolera sin krypgrund. En del företag säljer specialisolering för krypgrunder. Det man vill åstadkomma, oavsett om man väljer en specialisolering eller en vanlig typ är att isoleringen ska fungera som kondensspärr och för att minska ångtrycket på sommarhalvåret då luften är varmare.

En isolerad krypgrund är även praktisk då den isolerar resten av huset och därmed kan sänka värmekostnaderna på vintern. Enbart isolering + en behandling med Tvärstopp kan räcka som förebyggande medel om man bara har haft lindriga problem med mögel och fukt. Har man däremot större problem bör man använda isoleringen tillsammans med en aktiv avfuktare i form av en automatiskt avfuktningsmaskin, som bara startar när det behövs.

När man väljer avfuktningsmaskin är det viktigt att välja rätt. För krypgrunder bör man ha en maskin som kan avfukta kalla utrymmen. Detta kan ske på olika sätt, till exempel genom avfuktning via block som går i faser, en fas som suger upp fukten och en fas som genom värmetillförsel för ut fukten till utomhusatmosfären. Det kan också ske med uppvärmning, så kallad termisk avfuktning. Man värmer upp en slinga för att utnyttja fysikens lagar om att varm luft kan bära mer fukt än kall. På så sätt minskar luftfuktigheten i utrymmet.

Problem med äkta hussvamp

Många svenskar har problem med äkta hussvamp, men hur avgör man om det är äkta hussvamp man har från till exempel mossa, fukt och mögel? Vad är då skillnaden mellan de olika angreppen som man kan få på sitt hus. Vi väljer att förklara hur den äkta hussvampen fungerar.

Äkta hussvamp

Det första som man bör veta om äkta hussvamp är att det är den absolut farligaste formen av angrepp som man kan få i sitt hem. Den äkta hussvampen angriper träet eller virket i ett hus. Det som gör den så farlig är att den själv kan dra till sig fukt till träet och skapa den perfekta miljön för att växa, och när den växer så växer den väldigt snabbt. Den optimala miljön är runt 30 % fuktighetsnivå i virket och runt 20 grader varmt och då kan den växa upp till 5-6 mm per dygn.

Den äkta hussvampen arbetar genom att äta och bryta ner cellulosan i virket som torkar ut och detta bildar som ett rutmönster i träet och det enda som blir kvar är som små kuber av trä i själva träet, och slutligen så vittrar virket sönder i bitar.

I början av angreppet så växer den äkta hussvampen som en vit hinna, eller mycel som det kallas, över och inuti på träet. Som kuriosa så kallas den äkta hussvampen för ”den gråtande” på latin från dess namn serpula lacryman. Detta beror på att den äkta hussvampen i fuktiga miljöer avger vattendroppar. Efter ett tag så övergår färgen till en gulgrå form av hinna. I denna hinna bildas som små strängar som sedan används för att sprida sig snabbare. Dessa strängar behöver inte ens ha kontakt med trä som de kan få energi ifrån, utan de kan löpa över andra material som tegel eller sten och på sätt länka samman två separata träytor.

Det finns ett par sätt som man kan känna igen ett angrepp från äkta hussvamp:

– Träet som blivit angripet bildar som ett rutmönster då träet spricker när hussvampen äter cellulosan.
– Hussvampen släpper ifrån sig sporer som är ser ut som ett brunt, väldigt finmalt, damm eller pulver som lägger sig ovanpå allt som befinner sig i dess väg när det separeras från svampen.
– När äkta hussvampen går över i sin gulgråa form så kan det väldigt lätt förväxlas med mögel eller till och med spindelväv
– Om äkta hussvamp får växa under flera år så bildas så kallade fruktkroppar och det är dessa som sedan släpper ifrån sig sporerna som nämns ovan.

Vad kan man göra för att förebygga angrepp från äkta hussvamp?

En av de fundamentala faktorerna för att äkta hussvamp ska kunna växa är att den befinner sig i en fuktig miljö. Detta kan bero på många olika faktorer, men de vanligaste är felaktig isolering, felaktigt utformad ventilation och en vattenskada som inte tagit om hand på rätt sätt. Man bör se till att:

– Förebygga svamp, mögel, alger och andra påväxter genom att behandla vind o källare med Tvärstopp
– Syna sin krypgrund så att den är torr
– Se till att hängrännorna leder bort vattnet från husgrunden
– Undvika att förvara tidningar, plast och trä direkt på golv i källare eller dylikt
– Vatten inte kan komma in via sin skorsten med hjälp av till exempel en huv
– Inte bygga igen grund, kattvind eller källartrappor då detta skapar tajta utrymmen där fukt kan ansamlas och skapa en miljö där äkta hussvamp kan växa.