luktsanering

Om man vill slippa elakartade odörer kan man använda sig av luktsanering. Det finns olika metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör tänka på är förstås att avlägsna källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan vissa odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med detta, som annars kan bli ett obehagligt problem, finns det olika sätt. Alla sätt har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en vanlig metod. Ozon är en instabil gas bestående av tre syreatomer vilket normalt återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man bör därför inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med hjälp av ozon. Då ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet bildas på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både dålig lukt och för att sanera mögel. De hjälper även då man vill driva bort till exempel möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan metod för luktsanering är genom fotokatalysator. Det är en apparat med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det bildas då hydroxylradikaler som är väldigt reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så sätt slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna metod är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn ännu mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så sätt får man en dubbel effekt.

Om man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön under tiden saneringen pågår, vilket i vissa situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ytterligare en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna metod används även som saneringsmetod mot mögel och parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar givetvis beroende på vad för problem man har –, t ex en blandning vilken innehåller livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen kommer att omvandlas till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten hettar upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan tränga in på annars otillgängliga platser.

Om detta inte räcker kan man stryka på saneringsvätska eller Fulstopp. Dessa vätskor har för uppgift att döda av mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har trängt in djupt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas enskild men man får snarare bäst effekt om det används som komplement till en annan metod.

Eftersom saneringsvätskor ofta är både hälsovådliga och miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den fungerar så bra – bör man dock i så stor grad som möjligt överväga de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.