Det värsta du kan göra som husköpare är att köpa ett hus med fuktproblem. Problemet blir nästan som i 2008 års finanskris där amerikanska institutionella investerare blev sittande på så kallade toxic debts, det vill säga, skulder som inte betalade sig. Fuktproblem är nästan samma sak. Du som husköpare köper ett hus och tar någonstans mellan 90-95 skuldsättning och handen på hjärtat så brukar de flesta sätta sig på en tajt budget för räntebetalningar och eventuella amorteringar. Om något större problem inträffar så kommer marginalerna att bli väldigt små, och ännu värre om huset börjar tappa i värde då det äter upp all marginal som man åstadkommit genom värdeökningen.
Varför är då fuktproblem så farliga?
Fuktproblem har egentligen inget tak för hur mycket det kan komma att kosta. Nästan vilket annat ingrepp i ett hus har ett tak för kostnaden eller i alla fall en motsvarande värdeförändring, men framför allt fuktproblem har inte dessa proportioner. Fuktproblem uppstår på grund av mögel, mossa, hussvamp och de vanligaste ställena det uppkommer är i badrum, källare, blottad betong och andra utrymmen med dålig dränering. En fingervisning i vad en fuktskada kan komma att kosta är att snittkostnaden för en sanering ligger på 250 000 kronor och att typvärdet ligger på mellan 200 000 och 400 000 kronor. Det betyder att det inte är en särskilt skojig utgift när man inhandlat ett nytt hus. Det värsta är att en reparation av denna typ enkelt äter upp hela det egna kapitalet i ett hus.
Vad ska man tänka på när man köper hus för att undvika detta?
Ta reda på vad du köper innan du köper det. Det är till och med lagstadgat i Jordabalk. 4 kap § 19 och kallas för undersökningsplikt. När man köper ett hus så köper man i vad som kallas befintligt skick. Det är helt upp till dig att göra en adekvat värdering av huset. Och man måste vara uppmärksam på vad det innebär. Enligt en studie som Konsumentverket genomförde under 90-talet så visade det sig att det är mycket som inte levs upp till vid ett husköp.
Till exempel så visade det sig att hela 38 procent av alla husköpare inte fick någon information från sin mäklare om deras undersökningsplikt och att de faktiskt köper i befintligt skick. Hela 27 procent fick aldrig besöka fastigheten och oroväckande 35 procent fick aldrig visat någon boendekostnadskalkyl.
Men det värsta av allt var att det visade sig att hela 20 procent av alla besiktningar som utförs bara redovisades muntligt till dess uppdragsgivare, det vill säga, husköparen fick aldrig något fysiskt intyg på besiktningen. Hela meningen med en besiktning är att man får reda på problemen som huset har, men framför allt för att besiktningsbolaget i de flesta fall i och med besiktningen åtar sig ansvar för eventuella fel som kan uppstå inom den närmaste framtiden och om ingen fysisk rapport finns så har köparen ingenting som kan stödja detta åtagande från besiktningsmannen. Och detta i kombination med att i tre av fem fall så fick uppdragsgivaren aldrig reda på vad som faktiskt ingick i besiktning.
Det visade sig också att hela 25 procent av alla husköpare efter en tid upplevde bland annat fuktproblem eller någon annan typ av problem med huset som de köpt, trots besiktning.