mögelsanering

Vad är mikrobiell påväxt och hur blir man av med det?

Mikrobiell påväxt betyder att det växer organismer som man inte ser. Det är alltså ett annat ord för mögel, innan det har börjat synas som hårigt ludd eller svarta prickar över hela väggen. Mögel trivs där det är fuktigt, som till exempel i oisolerade källare och vindar. Mögel älskar också att växa sig stora och luddiga i badrum eller på gamla matrester.

Mögliga matrester är enkelt att ta hand om, det är bara att slänga det, helst i en kompost där det gör nytta. Värre ställt är det om man får mögel och andra mikrobiella påväxter i badrummet. Det är nog ingen som tycker att det är fräscht att ställa sig i duschen, eller ta ett härligt bad om väggarna hotar med att äta upp en och utrymmet stinker av dålig lukt.

Vad ska man då tänka på för att undvika mikrobiell påväxt och spridningen av mögel? Först och främst är det bra att veta var de trivs, vilket redan nämnts, nämligen där det finns gott om fukt. Tyvärr försvinner inte mögel och andra mikroorganismer som genom ett trollslag om man torkar ut utrymmena som är angripna. Det förhindrar däremot att det tillväxer och efterhand kommer det också att gå tillbaka, men det tar tid. Påväxt kan inte växa på positivt laddade ytor, det är en god ide att behandla alla material med Tvärstopp – helst redan i ett nytt hus.

För att bli av med mögel krävs mer eller mindre drastiska åtgärder. Man bör börja med att utröna hur stora delar, och vilka, som är angripna. Ett mögelangripet utrymme luktar ofta, men inte alltid, illa. Lukten kan lättast beskrivas som unken och ofräsch – har man en gång luktat på mögel så kommer man för alltid veta hur den lukten känns. Det kan också finnas synliga fuktskador på väggar, golv, tak och möbler, beroende på omfattningen.

Fuktskador kan te sig på olika sätt; missfärgningar i tapeter och bubblor i mattor är vanliga tecken. Mögel behöver inte alltid synas direkt på ytan. I till exempel ett badrum där man städar noggrant, har en knappt synlig spricka i väggens kakel lett till att fukt kommer in innanför. Mögel tillväxer ordentligt innan man upptäcker det, då genom att det finns en dålig lukt i badrummet.

Hur blir man då av med mikrobiella påväxter, så som mögel? Det mest drastiska och bästa sätet är att ta bort allt som är mögelangripet och ersätta med nytt material, som sedan skyddas med Tvärstopp. Detta kan dock visa sig inte bara svårt, utan kanske rent omöjligt i vissa fall. Då kan man ta till andra metoder, till exempel sanering genom Fulstopp mögeldödande medel som stryks på ytan. Om det är svårt att nå källan till möglet kan man ha nytta av så kallad fogging.

Fogging är en metod där man hettar upp och förångar ett ämne som verkar avdödande på mikrober. Ämnet kommer då att befinna sig i så små droppar att de kan tränga in i skrymslen som annars skulle vara mycket svåra att sanera. Man ska dock undvika att vistas i rummet under tiden fogging sker eftersom ämnena ofta är giftiga.

När man har mögelsanerat och åtgärdat fuktproblemen kommer det bli mycket svårare för mikrober att växa till sig. En ren och torr miljö är det bästa vapnet för att hålla borta mikrobiell påväxt.

Luktsanering – vad det innebär och hur man går tillväga

Om man vill slippa elakartade odörer kan man använda sig av luktsanering. Det finns olika metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör tänka på är förstås att avlägsna källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan vissa odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med detta, som annars kan bli ett obehagligt problem, finns det olika sätt. Alla sätt har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en vanlig metod. Ozon är en instabil gas bestående av tre syreatomer vilket normalt återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man bör därför inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med hjälp av ozon. Då ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet bildas på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både dålig lukt och för att sanera mögel. De hjälper även då man vill driva bort till exempel möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan metod för luktsanering är genom fotokatalysator. Det är en apparat med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det bildas då hydroxylradikaler som är väldigt reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så sätt slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna metod är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn ännu mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så sätt får man en dubbel effekt.

Om man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön under tiden saneringen pågår, vilket i vissa situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ytterligare en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna metod används även som saneringsmetod mot mögel och parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar givetvis beroende på vad för problem man har –, t ex en blandning vilken innehåller livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen kommer att omvandlas till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten hettar upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan tränga in på annars otillgängliga platser.

Om detta inte räcker kan man stryka på saneringsvätska eller Fulstopp. Dessa vätskor har för uppgift att döda av mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har trängt in djupt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas enskild men man får snarare bäst effekt om det används som komplement till en annan metod.

Eftersom saneringsvätskor ofta är både hälsovådliga och miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den fungerar så bra – bör man dock i så stor grad som möjligt överväga de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.